Innehåll:

1. Sambandet mellan läkemedel och kost

2. Håll koll på ditt blodsocker

3. Fett

1. Sambandet mellan läkemedel och kost.

LCHF anses av många som en mycket kontroversiell diet, vilket har medfört livliga diskunioner i media. Mycket av detta har sin grund i att läran bakom LCHF bygger på teorier som strider mot den vetenskap som idag är accepterad och som anses som den korrekta och således den som man ska följa. Men hela tiden kommer ny kunskap. Men under de senaste åren har ny information uppkommit, nya studier som pekar mot ett helt annat håll, en syn på dagens kost som vi idag inte är bekanta med. Man menar att de kostråd vi idag har är gammalmodiga och att dagens läkare och dietister lever kvar i gamla normer, ibland rädda att själv inse att de under hela sitt yrkesverksamma liv ha delat ut fel kostråd till sina patienter, då de i grund och botten valde det yrket för att de ville göra vårt samhälle något lite bättre, med mindre sjukdomar.

Istället har  sjukdomarna och övervikten ökat med åren. Vissa menar att uppkomsten av dagens kostråd uppstod av en rad olika missförhållanden, en resa som kantats av korruption och ekonomiska intressen. Denna aspekt är å andra sidan inte svår att föreställa sig med tanke på hur många som idag är sjuka, hur många som dagligen är beroende av kolesterolsänkande mediciner, vilket läkemedelsföretagen i hög grad är intresserade av.

Pfizer är ett utav världens största läkemedelsföretag, ett företag med en mångmiljardomsättning varje år. De är beroende av att deras kunder förblir sjuka, för skulle inte folk vara sjuka så skulle företaget gå i ruiner. Självfallet vill de inte att folk ska dö, men inte heller bli friska. Det skulle inte jag heller vilja om jag drev ett vinstdrivande företag och förmodligen inte du heller. Inte vill man att kunderna ska bli oberoende produkterna.

I många fall är det så att fel kostråd rekommenderas, kostråd som i det hela taget gör personen ännu sjukare, än att bli frisk. Ett exempel på detta är hur en diabetespatient rekommenderas en kost bestående av mycket kolhydrater, vilket i det hela taget är just det som är problemet med själva sjukdomen. Förr i tiden kallades diabetes typ 2 för “sockersjuka” vilket är en bra beskrivning.  Personen är alltså allergisk mot socker och ska således inte förtära detta i allt förstora mängder, liksom en nötallergiker ska hålla sig undan nötter.

Men om man idag kollar på de kostråd som rekommenderas så kan man se avsevärda skillnader som strider mot all logik. Patienten rekommenderas, som ovan nämndes, en kost som innehåller mycket kolhydrater, och kolhydrater är det samma sak som socker, vilket gör att blodsockret stiger och då behövs mer insulin, vilket gör att mer läkemedels säljs.

Jag har i nuläget inget bevis för att detta faktiskt stämmer, att läkemedelsföretagen använder sig av lobbyverksamhet för att påverka kostråden, men tanken är ju inte alls långt borta. Ställ dig frågan: Om du var VD för ett gigantiskt läkemedelsföretag som liksom alla företag självklart vill gå med så mycket ekonomisk vinst som möjligt. Hur skulle du gå till väga då om du hade möjlighet att styra kostråden? Skulle du då välja kostråd som gör dina eventuella kunder mer sjuka och beroende av dina produkter eller skulle du göra dem friska och inte ett dugg intresserad av det du har att sälja.

Nu kommer även blodfettsänkande mediciner, så kallade statiner att erbjudas gratis på olika hamburgerkedjor landet över. Du hittar det mellan ketchupen och sugrören. Läs mer

2. Att ta kontroll över sitt blodsocker

När du äter socker, det kan vara i ren form eller i någon annan form som till exempel kolhydrat eller stärkelse, så höjer detta blodsockret. Ett normalt blodsocker brukar ligga någonstans mellan 4 – 6 mmol/l.  När sockret snabbt tar sig in i blodet höjs blodsockret omedelbart och värdet stiger. (Läs mer). När värdet stigit till allt förhöga höjder börjar kroppen producera ett hormon som kallas för insulin, vars uppgift är att åter trycka ner blodsockret igen för att hålla sig på en jämn hälsosam nivå.

Det är på detta sätt som många och ofta ojämna sockerkurvor brukar uppstå, vilket är mycket vanligt i dagens samhälle. Detta leder ibland till så kallat “blodsockerfall” . Personen brukar i många fall lösa detta problem igenom att åter äta något sött för att få upp blodsockret igen, vilket i sin tur kommer att dala med tiden. Detta skapar en “berg och dalbana” som bi helst vill undvika.

Metoden är enkel. Vi ska alltså inte äta sådan mat som höjer vårat blodsocker, och det är i stora drag allt som inte innehåller eller är uppbyggt av socker. Låter väl logiskt eller hur?

Exempel på sådan föda är till exempel fett, som på intet sätt höjer blodsockret. Proteiner är ett annat, men är inte fullt oskyldig, då den i riktigt höga kvantiteter även den höjer blodsockret. Det tredje är ägg. Ägg är kanske en av den bästa födan som finns på denna jord, naturens lilla vitaminbomb full med energi och höjer inte blodsockret.

Tanken är att du ska äta mat som gör dig mätt, eller hur? det är väl därför du äter antar jag, förutom att det är gott. Om man jämför vilken mättnadskänsla en frukost bestående av ett flertal smörgåsar,  en skål flingor med lättmjölk och lite juice, kanske en frukt till ger i förhållande till att äta en frukost bestående av ägg och lite stekta bacon i smör.

Den största skillnaden mellan de båda frukostarna är att den sistnämnda, tärt emot den förstnämnda, är bestående av mycket protein och mycket fett, samt lite kolhydrater. Vanligt är också att man lägger till lite grönsaker bredvid.

Om du nu känner dig mätt hela dagen, så springer du inte till kafeterian eller kiosken för att inhandla något snabbt efter för att kunna räta ut ditt snabbt sjunkande sockervärde, vilket åter igen sätter fart på karusellen.

Ja nu har du läst en massa och tagit in en del kunskap ifrån texten ovan. Kanske har du lärt dig något nytt eller också så tycker du att jag pratar bara strunt. Skicka då in ett mail eller klicka på frågebannern till höger. Nu går vi vidare med kanske det mest omdiskuterade ämnet inom kosten. Nu handlar det om fett.
3. Fett

Olika typer av fett

Vad är fett? Fett är en atomförening bestående av kolatomer och väteatomer. Man kan likna en fettmolekyl med ett pärlhalsband. Du har en radda med kolatomer, varpå det sitter en eller två väteatomer. Är denna molekyl fullständigt, dvs att det sitter två väteatomer på varje kolatom och att det inte finns några lediga platser, ja då kallar man att fettet är mättat, vilket är ett typ av fett som jag garanterar att du hört förut. Skulle det fattas en väteatom på en utav kolatomerna, ja då kallas det omättat och skulle det fattas flera, ja då är det fleromättat. Läs mer om fett.

Sedan så finns det ytterligare fettsyror som du säkert känner igen. De så kallade omega – fettsyrorna. Omega är namnet på ”pärlhalsbandets” ände och fattas det en väteatom tre steg bort ifrån ”omega” så blir det en omega 3 – fettsyra och skulle det fattas på den 6:e platsen så blir det naturligtvis omega 6. Läs mer om omega – fettsyror

Nedan listar jag olika typer av fett

Mättat fett

Vi börjar självklart med mättat fett. Mättat fett, även så kallat animaliskt fett, är en fullständig fettsyra som du hittar ibland annat mjölk och andra mejeriprodukter, kokosfett samt i alla däggdjur även människan. Vår hjärna består till stor del av det och vår kropp lagrar fett av den mättade sorten. Våra förfäder har ätit sig mätta av den i alla tider och bebisen får i sig riktigt stora mängder av den via den naturliga modersmjölken.

Idag anses det mättade fettet vara extremt farligt med misstankar om att den ska kunna orsaka bland annat hjärt – kärlsjukdomar höga blodfetter och högt kolesterol vilket i sin tur är starkt kopplat till snabb död.

Detta är en mycket orättvis bild av det mättade fettet och idag tvistas det mycket om dess skadlighet. Ifrån många håll propageras det starkt om dess skadliga verkan vilket starkt påverkar folks personliga preferenser vilket leder till att folk blir allmänt ”fettskrämda”. Bland annat livsmedelsverket har tagit ställning och ger fortfarande ut kostråd som menar att du bör trappa ner på denna typ av fett som om alla vore överens om det och det skulle vara hela sanningen. Men idag råder stor oense om det vilket borde göra livsmedelsverket mer neutrala ifråga. De refererar till forskning som de säger kunna bevisa fettets skadliga verkan, men faktum är att det inte finns en enda studie som bevisar det naturliga mättade fettets skadliga verkan, men inte heller det motsatta.

Många av dessa studier är finansierade av företag med ekonomiskt intresse i studiens resultat. Andra studier är utförda av personer som bevisligen har varit betalda av ett företag som har ekonomisk vinning i studien.

Hjärt och Lungfonden har haft ett långvarit samarbete med margarinvarumärket ”Becell Pro Activ” vilket tillverkas av Unilever,1,2, som är ett av världens största företag. Nu sedan några år tillbaka är samarbetet brutet utan några egentlig bra förklaring. Märligt då Becel sägs vara så bra för hjärtat. Du har ju säkert sätt reklamen.

Mer om ”fettskräckens” historia kommer

Omättat fett

Omättat fett hittar du bland att anat i oljor samt margarin, olika nötter och fisk. Det utmärker sig som flytande vilket kommer sig av att det fattas en väteatom vilket gör molekylen mer ostadig vilket ger en flytande konsistens.

Det är bland att annat denna typ av fett som anses som ”det goda fettet” och anses vara hälsosamt av bland annat förespråkare som Stephan Rössner som sitter med i Livsmedelsverkets expertgrupp där kostråden diskuteras.

Kosten där denna typ av fett ofta förekommer är så kallad ”medelshavskost” vilket bygger på att vi ska äta sådan kost som man har ätit i medelhavet sedan många år, vilket menas med omättade fettsyror.

Men tillverkningen av rapsolja, solrosolja, palmolja och andra oljor kräver sådana processer att det var omöjligt för en urtidsmänniska att utvinna fettet ifrån dessa oljor.

Vad det gäller margarin, så är inte typen av fett det största problemet utan tillverkningen som är så processad att knappt några näringsämnen finns kvar i byttan. Kom även ihåg att då du äter margarin så äter du inte längre omättat fett utan ett så kallat härdat fett vilket innebär att man i fabrik pillat dit några väteatomer i kolkedjan för att få det fast och bredbart.

När jag besökte Arlas mejeri i Götene i september 2010 blev jag nekad att filma margarin tillverkningen, inte ens titta på det.

Dessutom så används bland annat palmolja vid margarintillverkning vars odlingsmetod är en av de största anledningarna till skövlingen av vår regnskog som beräknas vara borta år 2050.

Några funderingar

Om vår kropp och vår hjärna består av stor del mättat fett samt andra däggdjur och har alltid gjort det, varför skulle det då vara farligt? Skulle vi vara en fara för oss själva. Skulle naturens skapare missat den lilla detaljen?

Hur kan massajer dricka stora mängder mjölk, nästan 4 – 5 liter om dagen utan att drabbas av åderförkalkning? Läs mer

Varför går människor de äter stor del mättat fett och lite kolhydrater ned i vikt trotts att det bryter mot kaloriläran?

Matoljor är svåra att utvinna vilket gjorde att urtidsmänniskan skippade denna sort.

Vad skulle en stenåldersmänniska stoppa i varukorgen  då han handlar på ICA?

4.0 Kolhydrater (Kommer snart)