Den här bilden togs av NWT:s reporter Adina Magnusson vilket gjorde min blogg allmänt känd över hela värmland Artikeln publicerades den 22 april 2010 samma dag som jag bilade med Bert Karlsson.

Hej kära läsare. Jag har under dagarna blickat tillbaka på mitt bloggande år och kan inte annat än att förvånas. Under ett år har jag lyckats publicera mer än 400 inlägg, som lästs av mer än 240 000 läsare vilket blir ett snitt på ca 600 läsare per inlägg.

Statistiken har gått upp och ner under året som gått, vissa dagar har bloggen haft mer aktivitet än andra både ifrån min och läsarnas sida. Vissa perioder låg besökarantalet på runt 2000 med toppar strax över 3000 andra under 500 läsare. Jag har under det här året samlat på mig en otrolig erfarenhet och många läsare besöker dagligen min blogg.

Jag får många mail ifrån läsare som beundrar mitt engagemang, jag tackar er alla för det, det ger mig otroligt mycket. Men nu när sommaren närmar sig planerar jag att återgå till det skönlitterära skrivandet igen för att syssla med på tidiga mornar och sena kvällar. Bloggandet har givit mig otroligt mycket som jag kommer att ta med mig in i framtiden. Men nu känner jag att det är dags att sätta punkt för Matfusket.com, men låta sidan, och all dess information, finnas kvar för alla som i framtiden vill läsa och dela med sig av ny kunskap.

Jag skriver detta med en känsla av vemod och en aning sorg, med tanke på att bloggandet har varit en stor del av mitt liv det senaste året, men jag ser det som ett riktigt beslut.

Men mitt uppdrag är inte över, det har bara börjat. Än har jag inte sagt sista ordet. Jag lovar att ni kommer att höra av mig i andra sammanhang i framtiden. Men i sommar ska hela den här historien med Livsmedeslverket, Läkemedelsverket, ILSI, våra kostråd, ignorerande proffessorer osv, lösas fiktivt. Jag kommer att skriva i sommar var så lugna och min dröm har ju alltid varit att bli författare, och den dagen kommer, men när, det får livet visa.

Men det jag kommer att sakna är denna snabba feedback, alla dessa kommentarer som man inte får då man skriver skönlitterärt och helst vill visa upp ett färdigt resultat. Men en dröm är värd att kämpa för och sker det inte denna gång så kommer fler chanser i livet.

Så här i dessa tider skulle jag vilja passa på att visa denna bild, det var här mitt bloggande började på riktigt, tack vare Gustav Fridolin som snart blir språkrör för miljöpartiet.

Ett par sista ord:

Glöm inte mitt favorit citat:

“Att blint tro på en auktoritet är samhällets största fiende.” – Gubben Einstein

Lita på andras  utsago, men kolla upp det.

Det hela handlar om dold kommunikation som utgör marknadsföringen, det vill säga alla skyltar, montrar och förpackningar du stöter på längs din väg genom matbutiken. Det finns uppgifter om att ditt öga hinner registrera över 10 000 förpackningar under ett normalt besök i matbutiken, som i snitt ligger någonstans strax över 20 minuter. Ja man har faktiskt mätt!!

Detta gör att tillverkarna måste anstränga sig lite extra för att ditt öga ska fånga just deras produkt med extra fokus. För det är emellertid så att trotts att ditt öga registrerar tusentals förpackningar så minns du bara bråkdelen av dem och fåtalet har du ägnat några sekunder åt att granska.

Vad är det då som får dig att välja just en speciell produkt? Varför köpte du just denna juice, matpålägg, flingor eller vad det nu kan vara? Jo kanske för att du alltid handlar dessa varor och har gjort det i alla år, men det kan också vara så att du fallit för den dolda kommunikationen. Förutom ett bra pris är förpackningen den avgörande faktorn till huruvida du köper produkten eller inte. Förpackningen ger konsumenten en första uppfattning om produkten, vilken kvalitet den har, om den är god osv. Små medel används för att ge dig en känsla av produkten och faktum är att flera studier har bevisat att kaffet smakar godare om den dricks ur en snygg mugg, eller ligger i en fin förpackning som utstrålar kvalitet, än vise versa. Visst är det intressant? Vi k0nsumenter är måna om kvaliteten på de varor vi köper och det finns ingenting som avgör vårt val i detta sammanhang än just förpackningen.

Nedan visar jag två typer av förpackningar på samma produkt, avgör själv vilken som är godast och bär på mest kvalitet. För de flesta är beredda att betala “lite” extra för en kvalitetsvara.

Här ser du två olika förpackningar på samma produkt. Du ska nu välja den  som du tror bär på best kvalitet. Vilken väljer du? Höger eller vänster?… Klart du väljer den till höger, undrar om någon skulle välja den till vänster om det inte handlar om ekonomi. För det är just här det hela ligger till. Den till höger utstrålar med hela sin tydlighet en genuin känsla av gammaldags lingonsylt, tillverkad av mormor själv. Burken med en klassisk etikett. En rödvit tygbit fastspänt med en gummisnodd säger allt till oss. Utan att vi egentligen vet varför, eller tänker på det, åker den ner i vår kundvagn just på grund av att vi tror att den ska smaka bättre. Sedan kan det ju mycket väl vara så, vad vet jag.

Här följer ett annat exempel. Denna gången gäller det kaffe.

Vilken av två följande alternativ tror du innehåller det bästa och godaste kaffet, bortse ifrån priset. Här har du Gevalia och Arvid Nordquist kaffe, två mycket vanliga sorter. Om du smakade en kopp och inte visste vilket kaffe det var så skulle du antagligen inte känna någon skillnad men om du ser vilken förpackning det är och bedömer, märke, form och utseende får kaffet en helt annan smak. Jag tror att de flesta kommer att svara att Arvid Nordquist kaffe bär på mest kvalitet just av den enkla anledningen att förpackningen utstrålar det. De olika företagen använder sig av olika element och metoder för att locka sina kunder. Nordquist försöker, likt syltburken, framställa en stark känsla av ett genuint och “äkta” kaffe, med sina enkla färger och snygga form, gubben i profil på framsidan och sättet att stava företaget.

Testa själv. Tänk på detta nästa gång du handlar. Ställ dig frågorna: vad fick dig att handa just dessa varor, hade du tänkt att köpa dessa varor innan, varför köper du denna vara och inte någon annan.

Personligen har jag alltid köpt kaffe ifrån Arvid Nordquist vilket i vanliga fall brukar vara något dyrare än andra kaffeleverantörer, vilket jag har försvarat med att kaffet är mycket godare, något som jag har fått gett upp då jag i ett test inte kunde känna skillnaden mellan Löfbergs Lila kaffe och Arvid Nordquist. Det hela handlade om att jag trodde att Arvid Nordquist smakade bättre bara för att det på förpackningen kändes så. Jag föll för den dolda kommunikationen. Gör du det?

Missa inte dokumentärfilmen “Underkastelsen” som sänds i kväll på svt. Den handlar om de kemikalier vi får i oss, inte ebart via maten utan även genom andra ting. En mycket omtalad och omskakande film. Filmen sänds klockan 22.00 ikväll, alltså precis efter hockeymatchens slut, såvida matchen inte går till förlängning men då får ni själv avgöra om ni vill byta kanal eller se det senare på svt – play.

Se trailern ovan. i filmen medverkar flera kända skådespelare, bland annat Eva Röse.

I avsnittet får Arthur och hans vänner en uppgift att komma fram till det ultimata livsmedlet, om de skulle hamna på en öde ö och de bara fick ta med sig ett livsmedel vilket skulle det då vara? Det skulle vara ett livsmedel som de kunde överleva på. Detta var ingen lätt uppgift för Arthur och hans vänner. Deras lärare förklarar vikten av att äta en allsidig kost med mycket kolhydrater, vitaminer och proteiner samt mycket av det goda fettet, säger magistern och håller upp en flaska olivolja. (Han säger inte att smör är dåligt men det är underförstått.)

Tillsammans kom de goda vännerna fram till att uppgiften är olösbar och att det inte finns något optimalt livsmedel, utan att vi för att överleva behöver en allsidig kost, med mycket kolhydrater, proteiner, vitaminer och mineraler samt fett av den “goda sorten.

Hur ska man tolka ett sådant program? Barnen bryr väl sig knappast eller reflekterar över innehållet, de bara ser programmet som stimulerande underhållning, men liksom tanken med denna programserie är att barnen ska lära sig något efter varje program, ta med sig något, det kan vara hur man ska bete sig mot sina vänner eller vikten av av kunna lita på sina vänner, vilket är mycket bra. Men är det rätt att smyga in kostlära hos små barn och säga att man ska äta av det goda fettet samtidigt som man håller upp en flaska olivolja?

Ett annat exempel är ur ett avsnitt av “Nicke nyfiken”, där man helt sonika placerar in smygreklam i form av en Dolelogga. Dole är en av världens främsta leverantörer av bananer och i detta avsnittet vill de etablera varumärket hos små barn för att få dem att känna igen produkten i affären och förmå sina föräldrar att köpa dem.

En annan intressant sak är att våran hjärna upplever de saker vi möter i vår vardag som mer positiva om vi mår bra när vi ser dem. Det kan utgöras i olika situationer, stämning och humör etc. Det är därför ingen tillfällighet att Dole har placerat sin logga i en scen som fylls av välbehag och lust. Titta på bilden ovan. Vad utstrålar den? Jo, värme, belåtenhet och glädje. Utan att veta om det kommer du omedvetet att koppla samman detta med Dole nästa gång du besöker din matvarubutik. Nästa gång du ser en bananlåda med loggan Dole på kommer du att känna lycka och välbehag vilket du kopplar samman med produkten. Då har de lyckas att övertyga dig genom dold manipulation.

Det som är intressant är att samma logga är borta senare under programmet, då inte samma behagliga stämning infinner sig i samma lastrum.

Detta är dold manipulation

Det är fortfarande låg aktivitet här på Matfusket för tillfället, med anledning av skolarbete och annat arbete. Men var lugn på Matfusket finns alltid intressant information att läsa. Klicka dig runt på sidan, klicka på länkarna i panelen till höger, klicka på den kategori som intresserar dig eller läs mer om kost under sidan “Kost i korthet”.

Har även noterat att nästan 3000 har sett min intervju med Andreas Eenfeldt och nästan 700 min film om “smörtillverkning”

För dig som sett den och vill veta hur margarin tillverkas, klicka här.

Insulin är en av dagens mest använda läkemedel, kanske en av de mest lönsamma läkemedlen. Men hur började det hela, hur upptäcktes hormonet som kom att förändra världen.

Om du skådar den långa listan på personer som prisats med ett av världens finaste pris du kan vinna, nobelprisvinnarna. Jag tänker särskilt dem i medicin som gjort flera fantastiska upptäckter som förändrat världen. Många av dem var redan kända innan de fick priset i sin hand. Andra var för världen helt okända. Så som Banting och Best, de unga och oerfarna läkarna som år 1923 skulle motaga nobelpriset i medicin för upptäckten av insulinet, en upptäckt som revolutionerade behandlingen av patienter med diabetes.

Innan upptäckten av insulinet var diabetes en diagnos som inom kort innebar döden för många. Många dog i kramper och diabeteskoma, lång och smärtsam död gick de många tusen liv till mötes. Dock var inte diabetes lika vanligt som idag, men de som ändå led av sjukdomen, hade det långt smärtsammare än de som lever idag.

Men sträckan till rikedom och berömmelse var inte helt enkel och rak. Bakom upptäckten ligger nätter, flera månader av arbete. Det har kostat mer än två hundra hundar, katter och kanske lika många kaniner och råttor. Det var dessa som för vetenskapen fick sätta livet till, det var dessa som gav de spår som visade vägen till problemets kärna.

Vid denna tid visste man inte i vad problemet med sockersjuka bestod i och det fanns inte så många sätt att verkligen bekräfta att patienten av diabetes. En metod, som var mycket vanlig på denna tid, var att smaka på patientens urin. JO DET ÄR SANT. Antingen visste du om det och det var ingen nyhet eller så rynkade du ordentligt på nästan. Kunde nästan se det.

Kort och gott. Smakade det sött så var det mycket socker i urinet vilket var ett tydligt täcken på diabetes.

En teori på denna tid var att eftersom patienten hade mycket socker i urinet så måste patienten på så vis tappa mycket socker via urinet och därmed behöva äta mer socker och kolhydrater. Denna kunskap har idag ändrats, men vi kan se resultatet av teorin. Idag rekomenderas diabetiker att äta mycket kolhydrater enligt den traditionella talricksmodellen.

Men liksom alla andra upptäckter då det gäller mediciner så är det inte sällan så att upptäckarna lyft fram en teori och ett resultat helt på egen hand och utan hjälp av andra forskare. Faktum är att ett flertal forskare som inte går att räkna upp på både händerna, har delgivit sin själ i arbetet att upptäcka insulinet men aldrig kommit hela vägen. Somliga var flertalet gånger riktigt nära och har senare lämnat in överklagande till nobel kommittén där de hävdar att det inte var Banting och Best som var de rättmätiga ägarna till priset.

Det stämmer mycket bra med detta, trots att det var de två unga läkarna som upptäckte insulinet och som prisades för det. En beskrivning kan vara att likna dem med en måltjuv, som enkelt sparkar in bollen i mål med stortån, efter långt och mödosamt uppspel av andra anfallare, men denna liknelse är orättvis och inte helt korrekt.

Fotnot: Federik Banting bör ej blandas ihop med William Banting. De har ingen koppling till varandra. William Banting var begravningsentreprenör på slutet av 1800 – talet som experimenterade  med lågkolhydratkost, vilket sedermera gav ordet banta. Federik Banting upptäckte tillsammans med Charles Best, insulinet och prisades år 1923 med Nobelpriset i medicin.

BOK TIPS:

Historien om diabetes, insulinets historia, av Tord Ajanki, med initiativ av Svenska diabetesförbundet.

Idag besökte jag Värmlands museum för att höra till ett antal föreläsningar om skolmaten och vilka förändringar som går att genomföra. Dagen skulle börja klockan tio, med att teveprofilen Bert Karlsson skulle ha en föreläsning om hur kommunerna kan göra förändring i sin anbudslista. Därefter skulle två ytterligare föreläsningar äga rum, bland annat av Kils kommuns kostchef som skulle berätta om hur just Kil klarat av att hålla en sådan bra standard på sin skolmat, varför de har tilldelats ett diplom av ”Bättre skolmat” som leds av bland annat skolmatens vänner. En mycket lärorik dag, med mycket bra och ny inspiration. Att det går att förändra och som jag tidigare anat så är den där lagen om offentlig upphandling bara något att gömma sig bakom då någon ställer frågor. Men Bert är enorm på att övertala folk och upptar genast hela rummet med sin enorma aura när han stiger in.

Men dagens första föreläsare kom inte ensam och inte jag heller. Ser ni vem som sitter och pratar i telefonen på bilden bredvid. Ja visst är det självaste Bert Karlsson och den som håller i kameran, det är jag. Men hur hamnade jag i Bert Karlssons bil, ja det var något i den här stilen.

Det började i tisdags. Jag hade sedan några dagar tillbaka vetat om att Friskvården i Värmland skulle hålla en föreläsningsdag med bland annat gäster som Bert Karlsson. Jag har varit i kontakt med honom tidigare via telefon, igenom mitt reportage om skolmaten. Då var jag intresserad av att veta matens ursprung och stod och stampade på samma ställe och kom inte vidare. Företagen ville inte ge några svar då jag ringde dem, och kommunen kände heller inte till var maten kom ifrån. Genom detta ringer jag upp Bert för att få hjälp i hur jag går vidare. (Läs ”Ber rör om i kommungrytan”). När jag fick reda på att Bert skulle föreläsa i Karlstad, så kollade jag på numret som jag hade i min mobil, där det stod Bert Karlsson. Det slog mig att han ju måste passera Kristinehamn för att ta sig till Karlstad. Så jag ringer resolut upp honom och frågar om jag kan få åka med till Karlstad. Inga problem, klockan halv tio skulle han hämta upp mig vid Statoil i Kristinehamn.

Visst tänkte jag, det blir kanon. Men hur tidoptimist får man vara. Vet han inte hur lång tid det tar att åka till Karlstad, om man håller sig inom lagens gränser det vill säga. Men som lovat så dök han upp vid avtalad plats. Jag hoppar in i bilen och vi åker emot Karlstad.

Han pratar i telefon, han diskuterar melodifestivalen med någon på andra sidan, men snart så lägger han på. Vi kommer in på skolmaten och börjar diskutera EU packat och olika distributionskedjor, men kommer snart in på talang och den där Norrmannen som sjöng så bra. Jag ställer då frågan om det verkligen var en bluff, var han redan känd innan talang. Bert menar att så var fallet, men att alla som kommer till talang mer eller mindre är kända.

Han kommer då på att han måste ringa ett samtal. Han ringer upp växeln på ”Se och Hör” och ber om att bli kopplad till en journalist som han vill tala med. Efter många upprepningar och förtydliganden blir han kopplad och går rak på sak. Det visade sig att ”Se och Hör” skrivit att denna Norrman redan var känd innan programmet. Detta menar Bert är självklart.  Det går inte att plocka upp någon ifrån gatan. Alla är mer eller mindre kända och har uppträtt på klubbar och annat tidigare. Detta var inledningen till ett långt samtal fylld av utskällningar,  allt ifrån okunskap och vem som hade längst erfarenhet, ifrån ”besserwisser” Bert. Samtalet sträckte sig ända ifrån Väse till Sandgrundsudden. Bert var rasande över att skit ”Blaskor” som ”Se och Hör” talar om för folk om vad som är bluff, och ställer frågar helt utan sakliga grunder, att han var en värdelös journalist som inte duger till något bättre än att skriva osanna artiklar. Han menade att Carola i så fall redan var känd före sitt första framträdande i melodifestivalen, liksom Susan Boyle också var, men detta har de inte skrivit om.

Hur som helst så avslutade han med att det finns en direkt likhet mellan journalister och spermier. Det finns jävligt många av dem, men det är få som är bra, och att han inte var någon av de bättre.

Vi anlände drygt fem minuter innan hans föredrag skulle börja, alla åhörare satt och väntade, men det gjorde ingenting, han steg in och gjorde en lysande föreläsning.

När showen var över, så var det dags för försäljning av böcker, och som tack för hjälpen med att bära fram hans böcker så fick jag två av hans böcker.

Sedan så var det dags för lunch. Bert intog köket fem minuter innan potatisen var färdig. Bert satt sig ned, bad servitrisen att servera några pannkakor åt honom eftersom det andra inte var färdigt. Men då någon går förbi med en skål blomkålsoppa så hojtar han åter till servitören för nu vill han ha blomkålsoppa. Efter att ha fått allting serverat så lämnar han museet med mätt mage. Nu skulle han vidare till andra orter och jag tackar för den annorlunda bilturen.

Med andra ord en riktigt lyckad dag, men undrar när jag får se honom nästa gång, för det var en annorlunda upplevelse att få åka i samma bil som Bert Karlsson.

Läs också ”Vad bör prisas”

För dig som har sett filmen, “så tillverkas smör” kan även se denna film. Detta är en informationsfilm gjord av den margarintillverkaren Unilever. i syfte av att sprida information om hur margarin tillverkas. Kan man se filmen som opartisk information eller reklam? bestäm själv.

Som vanligt då det ska framställas “lättare” alternativ av en produkt som anses vara för “fet” eller bara innehåller allmänt mycket fett så genomgår dessa produkter flera och onödiga processer. Om du tänker efter så får du ju mindre av den vara som du faktiskt gick och köpte. När du köper matfett så vill du ju ha matfett och inget annat om du i så fall vill dra ner på fettet så får du väl helt enkelt bara ta en mindre klick. Detta är ungefär som när man tillsätter otroliga mängder vatten i fisk just för att få ett tyngre livsmedel vilket blir dyrare för slutkund och billigare för producenten och dess mellanhänder. Detta gäller också vid andra livsmedel och inget undantag vid Bregott.

Om du bara tar en titt på innehållsförteckningen på dessa olika produkter så finner du stora skillnader mellan produkterna. Nedan ska vi jämföra original Bregott och den nya Bregott Mindre.

Ingredienser Pastöriserad grädde*, rapsolja*, mjölksyrakultur*, salt 1,2 %, vitamin A och D *KRAV-ekologisk ingrediens

Ingredienser Vatten, smör, rapsolja, grädde, modifierad potatisstärkelse, mjölksyrakultur, salt 1,0%, konserveringsmedel (kaliumsorbat), vitamin A och D.

Som du enkelt kan se  ovan så ersätter Arla helt enkelt det naturliga mättade fettet med kemiska tillsatser. Kaliumsorbat som är ett tveksamt konserveringsmedel och modifierad stärkelse som också är en mycket tveksam tillsats som även används vid margarintillverkning i syfte att binda samman den annars flytande fettmassan. Jag tänker inte säga så mycket mer om detta, se själv och välj själv. Mindre fett mer tillsatser eller mer fett och mindre tillsatser. Två val, valet är ditt.